Lite mer jävlar anamma

Idag när jag åkte buss hem från träningen funderade jag lite över hur olika träningarna och tävlingarna är.
Jag hoppade tresteg idag för första gången för denna höst med full fart (3/4 ansats). Jag kan berätta att det inte gick så bra. Det var inte i närheten av hur bra ansatslöpningen gick i måndags. Jag vet inte vad som inte stämde men det resulterade i många genomlöpningar och avbrutna hopp.

Hade det varit tävling idag hade det varit helt annorlunda. För det första intalar jag alltid mig själv att jag är i bästa form när jag ska tävla, men det är inte det jag vill komma till. Hade det varit tävling, hade jag förmodligen inte haft ett enda avbrutet hopp.

På tävlingarna kämpar man, och oavsett om man kommer fel till plankan, får överrotation eller stämmer i foten som i höjdhopp så fullföljer man alltid hoppet. I alla fall jag.

Frågan är: ska vi inte kötta lite mer på träningarna? Hoppa oavsett hur det blir?

Kroppen måste ju vänja sig för att kunna prestera på tävling. En bra idrottsman kan prestera i alla svåra situationer. Det blir kanske lite lättare om vi tränar på det?

Kommentarer
Postat av: Stefan Falkelind

Jag tror att man måste ha nån som verkligen kan peppa en när man tränar. Annars kan man lätt tappa motiveringen. Utan bra motivering blir det sämre med träningen.

2010-12-09 @ 00:03:31
URL: http://stefanfalkelind.com

Kommentera inlägget här!

Vad heter du?
Kom ihåg mig?

Har du någon mailadress? (publiceras ej)

Din blogg eller annan hemsida:

Lämna en kommentar:

Trackback
RSS 2.0