I symbios med cykeln

Man förstår vad som är betydelsefullt först när man bli av med det.

Kunde inte sagt det bättre själv. Min älskade cykel är sönder! Okej, den har alltid varit lite sönder på alla möjliga ställe, men nu går det faktiskt inte att cykla på den. Nu inser jag att jag lever med min cykel. Lite i symbios kanske. Jag måste i alla fall komma på ett sätt att ta mig fram tills pappa har varit snäll och lagat den. Det kan tyvärr inte ske förrän på fredag för han är bortrest. Tills dess kan jag:

- Tjata på mamma att hon kör mig var jag vill när jag vill. (Inte så troligt)
- GÅ till träningen, GÅ till skolan, GÅ över allt och antagligen komma 20 min försent varje gång. (Ni anar inte hur lång tid det tar att gå 3 km)
- Ta på inlines och rulla fram, och även riskera träningsvärk i baksidorna, men det är ju a piece of cake.


Det får bli inlines ett tag!


Kommentarer
Postat av: Z A N D R A :)

Hej! :D

allt bra idag?

2009-11-24 @ 14:30:23
URL: http://decevven.blogg.se/
Postat av: Z A N D R A :)

sv: Härligt! :D

jo, det är fint här :)

Vad gör du då?

2009-11-24 @ 16:41:27
URL: http://decevven.blogg.se/

Kommentera inlägget här!

Vad heter du?
Kom ihåg mig?

Har du någon mailadress? (publiceras ej)

Din blogg eller annan hemsida:

Lämna en kommentar:

Trackback
RSS 2.0