Louise Nyberg - nya mål, nya framgångar

Jag sa att jag skulle hoppa långt. Det gjorde jag också. Men plankan var åter igen inte på min sida. Två övertrampshopp mättes till 5.25 och 5.30. Det är svårt att ladda om och hitta motivationen när man får bakslag efter bakslag. Visst, jag vet att jag har det i mig, det vet alla som har sett mig de senaste fyra tävlingarna. Men när är det min tur att vinna? När är det min tur att allt släpper och jag flyger som aldrig förr?

Varje gång jag ställer mig på tävlingsbanan är jag där för att ge järnet. Inställningen är på topp, formen känns bra, kroppen är pigg och det känns som att det bara kan sluta på ett sätt. Men friidrottsvärlden har ju kommit på den här förbannade plankan så den sätter stopp för mig just nu. Men nästa vecka är det JSM och då ska JAG vinna kampen mot plankan. Inga fler tårar, inga fler besvikelser.

En positiv sak med att stöta på motgångar är att man blir så taggad till att träna hårdare, så i höst, då jäklar. Fast det är ju ett tag till hösten, och det lär ju hända en hel del innan dess.