Titta jag kan!



Nu har jag varit hemma i en vecka och kommit in i rutinerna igen. Härligt! Det är lättare nu att tänka tillbaka på vad som var det bästa under resan och surflägret var absolut en av de bästa händelserna. Svårt men så roligt!

3 saker jag hade velat veta innan jag åkte till Australien

1. Man behöver ingen backpackerväska!
Jag hade en stor ryggsäck istället för en vanlig resväska som man rullar efter sig för att jag trodde att det inte skulle gå att rulla den på de flesta ställena. FEL! Jag hade kunnat rulla väskan precis överallt så det hade absolut varit värt att slippa gå och bära på 20 kg plus en massa småväskor hela tiden. Men det är klart. Det är ju mer backpackerkänsla på att ha en ryggsäck.

2. Ta med två handukar!
Jag tog bara med en stor handduk till Australien men nu efteråt vet jag att man behöver två. När man har legat på stranden hela dagen är handduken lagom sandig och fuktig och inte det mysigaste att torka sig med efter en skön dusch på hostlet.

3. Spara pengar till shopping!
Det finns hur många roliga affärer och småbutiker som helst i Sydney och jag hade kunnat köpa ett helt lager. Det är jättekul att shoppa på nya ställen! Tyvärr är det väldigt dyrt så spara lite extra pengar till det.

Sydney by night


Hejdå Australien!

NU ÅKER JAG!!!


Nu går planet från Sydney till Köpenhamn, med två stopp där emellan såklart. Nästa gång ni hör från mig är jag i kalla Sverige. Härligt!

Detta har varit den bästa resan i mitt liv och jag har så många bra och roliga minnen här ifrån. Australien är ett fantastiskt land och jag hoppas att jag kommer tillbaka någon gång.

Tack för den här gången Aussieland.

(Det går fortfarande inte att ladda upp bilder. Ni får se operahuset i nattversion när jag kommer hem.)


Världens viktigaste

Det är väldigt många ungdomar här i Australien som säger att de aldrig vill åka hem, och om de åker hem så är det bara i några veckor för att sen åka tillbaka igen. De vill lämna sitt gamla liv bakom sig och starta ett nytt här på andra sidan jordklotet.

Jag hade aldrig velat stanna här resten av mitt liv. Jag vill inte ens stanna en månad till. Jag förstår inte hur man frivilligt vill lämna sin familj och sina vänner och bara sticka och kanske aldrig komma tillbaka. Vill man inte vara med sin familj? För mig är familjen det viktigaste som finns. 

När jag var liten sa jag att jag skulle flytta till New York när jag blev stor. Jag tyckte att det lät häftigt men tänkt inte på att jag inte skulle kunna träffa min familj och mina vänner mer än två gånger om året. Efter den här resan vet jag att jag aldrig skulle kunna flytta iväg så långt. Min familj betyder alldeles för mycket för att jag skulle kunna ta det steget. 

Jag älskar att resa och jag kommer förmodligen att spendera det mesta av mina pengar på att se världen, men någon flytt till andra sidan jordklotet kommer det inte att bli. Jag vill leva med de jag älskar, mina vänner och min familj. 


(Här skulle funnits en bild på min underbara familj men just nu går det inte att ladda upp bilder)

Inspiration på Olympia Park

Som friidrottsnörd på heltid var det helt självklart för mig att besöka Olympia Park här i Sydney. För er som har glömt gick OS här år 2000. Faktum är att jag har inte bara varit här, jag har till och med fått äran att träna här med en grupp duktiga australiensare. 

Vi tränade dock inte på olympiastadion tyvärr utan på uppvärmningsarenan, men jag klagar inte. Hela området är jättehäftigt och för mig är det väldigt speciellt att ha fått träna här. 


Olympiastadion


Olympiastadion från en coolare vinkel


Man gick inte miste om var man var


Uppvärmningsarenan där jag tränade

1,5 månad för tidig?

Det är den 1 november och vad hittar jag vid hissen... EN JULGRAN!!!



Någon längtar tydligen väldigt mycket till julen, men vem gör inte det? Gotta love it!

Suck

Så... jag är lite nere nu som ni kanske förstår. Det känns lite ensamt faktiskt. Vi får se vad som händer de närmsta dagarna.

Nu har jag i alla fall flyttat in i lägenheten igen. Tyvärr ska mina engelska kompisar, Libby och Heather, resa iväg imorgon, så det är bara jag och ett gäng från Frankrike kvar. Synd att jag inte läste franska som B-språk.

Nej, gud vilket deprimerande inlägg! Jag slänger in en uppmuntrande bild som kompensation.


The end

Det forsta aventyret ar slut. Killarna har akt hem och kvar ar jag, ledsen och ensam i stora Sydney...



...men jag har ju Alex som tur ar!


Svenskt och saknat

Världens största IKEA öppnar här i Sydney nästa vecka och självklart ska jag och Alex dit. Det finns ett par saker som jag saknar här.

- KAVIAR

- LÖSGODIS

- MAMMA SCANS KÖTTBULLAR

Detta ska jag gå på jakt efter när jag är där.



Visste ni att i det nya IKEA-varuhuset ska det finnas inte bara ett barnrum, utan ett mansrum också. Männen ska alltså sitta och spela tv-spel medan kvinnorna shoppar. Varför inte göra ett kvinnorum också så kan man hyra någon som shoppar till en?

Happy ending

Nu är vår resa längs östkusten slut. I måndags tog vi flyget tillbaka till Sydney och lite sorgligt är det faktiskt. Inte minst för att vädert här är kass. Men prognoserna säger att det ska blig bättre imorgon så vi håller humöret uppe.

Vår lilla grupp har fått ett tillskott i form av Alex, min kompis sedan grundskolan. Jag och Alex ska jobba ihop på Rekorderlig nästa vecka då Emil och Philip har åkt hem. Det är så tråkigt att de ska åka, men samtidigt ska det bli kul att börja jobba och träna.
 


Detta är den enda bilen jag har på Alex på min dator så den får duga sålänge.

Faceplant

Vi åkte vattenskidor igår. Eller egentligen var det wakeboard vi åkte. Okej, jag ska inte ljuga. Killarna åkte wakeboard och jag fick nöja mig med en kneeboard för jag kom aldrig upp på den där j*vla wakeboarden! Väldigt irriterande! Men man kan inte anklaga mig för att inte ha försökt, för jag försökte faktisk i två timmar, sen gav jag upp.

Killarna var jätteduktiga. De kunde till och med styla i slutet. Kolla själv:


Cool...


Cool...


Inte cool...



Jag ägde i alla fall på kneeboarden


Nu har vi den sjukaste träningsvärken i armarna, ryggen och nacken. Jag kan knappt ta på mig byxorna!

Dykning i barriärrevet

Dykningen var helt underbar värt allt vad mycket pengar och dåligt väder heter. Att dyka med tuber var jätteroligt. Först kändes det väldigt konstigt att andas under vattnet, men vi vande oss bara efter ett par minuter. Som längst var vi nere i 30 minuter.

Bilderna kommer ni tyvärr inte att få se på ett tag för de ligger på en CD-skiva och min dator är för tunn för att ha CD-skivor så jag måste hitta en vanlig dator så att jag kan föra över bilderna.

---

Förresten, det där spännande mailet jag fick för några dagar sedan har jag ju glömt att berätta om. Ni får reda på allt den 2:a november. Så har ni något att se fram emot.


Vad gör man i Cairns när det regnar?

Man kan gå till ett shoppingcenter. Även om det bara ligger 500 meter bort kan det vara en smula ansträngande att ta sig dit. Utan paraply eller bil (man kan inte ta bussen i 500 meter) får man helt enkelt springa. Ni anar inte hur blöt man kan bli på 500 meter! Men det är ju som man säger: vem har dött av lite vatten? Vi var i alla fall där igår och jag köpte ett linne för $5! Ett riktigt kap alltså.

Idag är det andra dagen det regnar men att gå och shoppa igen känns inte som ett alternativ. Istället smyger vi oss in på ett annat hostel med gratis internet och spenderar lite tid framför datorn. Jag känner mig faktiskt lite som en uteliggare när jag sitter på marken utanför receptionen med datorn i knät. Men vad gör man inte för att göra er läsare glada? Nu hann jag ju skriva ett blogginlägg!

Senare ikväll ska jag nog be en tyst bön om att det är fint väder imorgon för då ska vi dyka i barriärrevet. Vi kommer i och för sig att bli böta oavsett om det regnar eller inte, men lite sol är ju aldrig fel.


Sista anhalten: Cairns

Vi ar i Cairns! Vart sista stopp innan vi flyger tillbaka till Sydney pa mandag. Det ar helt otroligt hur snabbt det har gatt. Det kanns som att det "surf camp" vi var pa i Byron Bay bara var for nagon vecka sedan, men det har faktiskt gatt fem och en halv vecka (!).

Men resan ar inte slut an. Vi ska hinna med mycket innan vi aker tillbaka. Bland annat tubdykning i Stora Barriarrevet.



P.S. Jag fick precis ett valdigt spannande mail, men ni far vanta ett par dagar innan jag berattar.

Magnetic Island

Vi är på Magnetic Island - vår otursö! Vi har verkligen inte haft något flyt här. Philip har drabbats av "bed bugs", jag slog upp tån, Emil var nära att hamna i slagsmål med en liten spydig killes pappa m.m. Det sistnämnda var verkligen en konstig upplevelse.

Vi sitter på busshålssplatsen när tre killar, bara mellan 7 och max 12 år, kommer fram och börjar kalla oss gay och att Philip och emil hade bögiga kläder osv. Vi sitter först helt chockade. Var det verlkligen ett litet barn som sa detta?

Sen fick vi nog och Emil tog undan den ena killes sparkcykel och sa åt dem att gå där ifrån. På kvällen när vi sitter och äter på vårt hostel kommer killens pappa (ni skulle sett honom, han såg riktigt farlig ut) och hyperventlierar och frågar Emil om har slog hans barn. Vi förklarade läget och tillslut insåg pappan att hans oförskämda son hade ljugit. Tur var det för annars hade nog Emil fått sig en smäll.



Det roligaste på ön var att vi fick hålla i en koala. Titta så söt den är. Som en liten nallebjörn! Vi fick även hålla en kakadua, en krokodil, en ödla och en orm.

Var är vi nu?

Ni kanske vill veta var vi håller hus. Det är faktiskt inte så många som har koll på var de olika ställena ligger. Jag hade ingen aning innan jag kom hit.


Här ser ni en liten karta som jag har fyllt i. Vi startade i Sydney (den gröna pricken) och ska avsluta i Cairns (den röda pricken. Alla blåa prickar är ställe vi har stannat på. Just nu är vi i Airlie beach (se pil) och vi har två stopp kvar innan Cairns: Magnetic Island och Misson beach.

Hoppas att det är lite klarare nu.

Det finns trevliga människor, och så finns det idioter

Det bästa botemedlet mot ilska är att springa. Ta på joggingskorna och bara springa tills man inte orkar med. Jag tycker att det är grymt skönt för efteråt mår jag mycket bättre. Ilskan är borta.

Igår var en sådan dag. Det berodde på ett par olika saker. Nackdelen med backpackerlivet är att man aldrig vet vem man kommer att bo med. Har man tur träffar man några riktigt trevliga typer. Har man otur... ja då är det inte lika roligt. Vi hade otur igår.

Vi bodde 9 stycken i en 8-manna-bungalow. (Fråga mig inte hur det gick till.) Jag, Philip, Emil och en annan tjej går och lägger oss vid 12 på natten. Kl. 04.30 vaknar alla med ett ryck av att de andra fem tjejerna bankar på dörren och vill in. Någon öppnar.

Normalt brukar de som kommer hem mitt i natten smyga in, göra sig i ordning tyst och gå och lägga sig. Dessa tjejerna skrek, skrattade, tände lamporna, satte fyr på soptunnan på verandan osv. Härligt för oss andra som låg och sov.

Som tur var blev tjejerna utslängda dagen efter. Tack för det för jag hade fått minst sagt ett utbrott om det hade hänt ytterligare en natt!

Whitsundays

Vi har varit på en båtresa i Whitsundays i två dagar och fått uppleva en av världens finaste utsikter. Kolla själv här nedan. Det blev snorkling, som tyvärr var ganska misslyckad. Annars var allt helt underbart. Fina solnedgångar och god mat med ett härligt gäng. Det var nästan bara skandinaver på båten: vi, ett gäng danska tjejer och ett gäng svenska tjejer. Tyskarna kommer man såklart inte ifrån och en och annan britt var där också.

Det är svårt att beskriva hur det var så bilderna får berätta.


Båten hette Avatar


Vi snorklade. Första gången var helt okej, men andra gången såg vi bara stenar, bröd och blod. En tjej rev upp foten.


Vad säger ni? Är det inte fantastiskt?! Jag tror aldrig jag har sett en vackrare natur.


Det blev lite spexbilder på stranden. Synd att det tar så lång tid att ladda upp. Ni får titta på facebook, eller när jag kommer hem.


Jag bara tycker om denna bilden.


En Titanicbild i solnedgången var bara ett måste.

Här ska finnas en bra rubrik...



Jag har köpt en ny bikini. Intresseklubben antecknar. Annars har det inte hänt jättemycket.

- Vi är i Airlie beach.

- Jag har hittat mina solglasögon (YES!) men jag hann köpa ett par nya (NO!). Men de är snygga så det gör ingenting.

- Philip blev asrädd för en groda som satt i toaletten och skrek i 15 sekunder samtidigt som han tryckte sig mot väggen.

- Jag har pratat med Frida, Kicki och Hanna. Ååå, vad roligt det var. Jag saknar dem!

Tidigare inlägg
RSS 2.0